På något sätt drog Bliki undan en
slöja över mitt medvetande.
När jag kom till pre- rehab på Elings ark så var jag bara ett fragment till människa. Både självkänslan och självförtroendet var obefintliga.
Hjärnan var mos, jag kunde inte samla tankarna för en mening ens. Knäna var kass, jag hade brutit lårbenet och jag var djupt deprimerad. Närminnet var obefintligt, om jag samlade kraft att se en film eller läsa en enkel bok så försvann den helt inom en månad. Jag menar totalt!!
Inte ett spår utav boken eller filmen kvar. Exempel var Inglorious Basterds som jag troligtvis såg tre gånger inom ett halvår och det var ändå som att jag såg den första gången när jag såg den tredje gången.
Upplägget då, som var en pilotomgång, var två dagar i veckan, 6 timmar åt gången, OM man orkade. Jag tror jag började på 2 timmar.
Redan andra veckan började det hända saker för mig. Lugnet på gården,samtalen, djuren och deras tysta kommunikation gav mig både mening och förståelse. Rent av förlåtelse. Jag är hästrädd men att rykta den lugna och trygga och mycket inlyssnande hästherren Bliki öppnade en helt ny dörr för mig. Genomsvettig av känslorna och upplevelsen satt jag och begrundade vad tusan det var som hände. På något sätt så drog Bliki undan en slöja över mitt medvetande.
Deltagare pilotprojekt 2017/2018